Smak på Sápmi – utställning 2

Varje del räknas

Den här mat- och kunskapsutställningen är en hyllning till den samiska maten, dess traditioner och framtid. Den är en påminnelse om kunskap som riskerar att glömmas bort, och om att varje djur och växt har fler delar än vi använder. Genom att ta vara på mer visar vi respekt för det levande och naturen samt skapar en mer hållbar framtid tillsammans.

Vad är samisk mat?

Resurshushållning och naturliga smaker utmärker det samiska köket. Helheten av djur- och växt-delar blir mat och nyttoföremål. Kunskapen om att spara och skapa nytt av det som blir över är stor. Europas urfolk samerna har burit mathantverket i Sápmi, samernas land, genom muntliga traditioner. När allt fler intresserar sig för genuin lokal matlagning riktas blickarna mot det samiska köket som tagit steget in i finrummen. Mat är mer än att bara bli mätt. Det är njutning, igenkänning, tradition, tillhörighet, kulturhistoria och framtid. Samisk mat är full av smaker och nyttigheter, den är omanipulerad och fri från tillsatser. Djur och växter som får utvecklas fritt på platser de själva väljer ger naturliga, kompletta smak- och näringspaletter.

Råvaror, smaker och förvaring

När du smakar på samisk mat gör du en resa längs karga fjällsluttningar, klara sjöar och genom djupa skogar. Vilka sensationer som möter dina smaklökar beror säsongen. Råvarorna kommer framförallt från ren, vildfångad fisk, bär, vildväxande och örter. Älg, tjäder och ripa står på menyn men är i många områden framförallt en inkomstkälla. Fisket är precis som jakten en viktig inkomst och en del av renskötselrätten.

Kött och fisk saltas och bereds intensivt i kåtans rök. Gurpi får en fin långsam torkningsprocess utomhus i torr vinterköld. Renfett och salt är de vanligaste smaksättarna men bär, växter och rök används också för smak och bevarande. Örter startar syrningsprocesser och blir till rätter med anor från lagring i kallkällor på platser dit nomaderna återkom. Växter tillför fibrer och vitaminer, en del fungerar som medicin. Ur metoderna kommer smaker; mustiga, rökiga och syrliga.

Samiska ord och benämningar

Matkulturen och språket skiljer sig mellan familjer och områden. Variationer av samma rätt åter-finns i olika områden under olika namn. Samiska ord visas i utställningen i ordningen nordsamiska/ davvisámigiella (n), lulesamiska/ julevsámegiella (l), sydsamiska/ åarjelsaemien (s). Där inget specifikt anges är stavningen nordsamisk eller gemensam. Saknas ett ord helt finns det inte i språkområdet.

Matens förutsättningar och Slow Food Sápmi

För att samisk mat ska existera i framtiden krävs marker, utvecklingsinsatser och att samiska mat-företag finns med i fler produktions- och försäljningsled. Genom att välja samiskt bidrar du till en hållbar och levande lokal kultur. På vår hemsida finner du märkningarna som hjälper dig att hitta rätt. Där finns även webbinarier och där möter du människorna bakom maten.

Delar av innehållet kommer ur projektet Biebmoráidu – den rullande matrajden, ett samarbete med Svenska Samernas Riksförbund, projektledare Anneli Jonsson och Ellacarin Blind. Text: Victoria Harnesk, foto: Bianca Brandon-Cox.
Med stöd från Sametinget

För mer kunskap besök gärna samiskkunskap.se